Varför Dömmer Ni?!






ibland ser jag förbipasserande människor som stirrar ner på sina fötter, som har händerna djupt insjunkna i sina byxor eller huvtröja.
såna som inte verkar vilja stanna kvar på denna planet.
Såna man verkligen ser på att dom mår dåligt.

Hur kommer det sig att det är sån tabu att skära sig? Varför är folk så otroligt elaka mot folk som skär sig / har skurit sig?
vad få dig att tro att du har all rätt i världen att säga precis vilka nervärderande ord som helst till den personen?
varför behandlas folk som "farliga" och "psykfall" bara för att dom skär sig?
hur kan folk runtomkring viska och peka när dom ser att en person har djupa ärr på sina armar eller ben?
varför blir man klassad som "EMO" bara för att man skär sig / har skurit sig?

det här är några frågor jag länge har funderat på..
varför låses självdestruktiva människor in på psykavdelningar där det sitter farliga människor?
folk som har mördat, begått brutala våldtäkter osv?.

En person som skär sig är inte det minsta farlig för någon annan, den enda den är farlig för är sig själv.
men att låta en självdestruktiv människa dela boende med riktigt farliga människor är väl ändå fel?
varför tror samhället att alla som tar ut sin ångest och dylikt på sig själv är livsfarliga? idioter? knarkare? djupt deprimerade? Självmordsbenägna?

Nu trillade jag "of topic" känner jag.. men iallafall .

bara för att man skär sig betyder inte det att man vill dö.
Det är nog där folk har missuppfattat hela grejen.
Om en person känner att den vill dö, den orkar inte leva, finns ingenting att leva för, orkar inte kliva upp ur sängen yeah you name it, då ser dom faktiskt till att ta steget och göra slut på sina liv.
en person som skär sig på t.ex benen eller armarna skadar oftast sig själv som straff och det har absolut ingenting med att vara självmordsbenägen att göra.

jag är inte den personen som dömmer folk som skär sig, jag säger absolut inte någon som helst elak kommentar eller stirrar på deras armar.
jag har aldrig ens frågat en person om varför den skurit sig, varför är det så viktigt för er att veta varför en person skadar sig?
vad är det som driver er till att dra upp saker och ting hela tiden?
vad är det med er som gör att ni hela tiden måste ha kontrollen över människor?

om jag hade fått en krona varje gång jag hört "jävla emo" när folk sett mina armar hade jag och världens rikaste man (vem-fan-nu-det-är) delat på en flarra skumpa vid det här laget.
varför är man "emo" enbart för att man skadar sig själv?

FINE, jag kan förstå om det är lite attentionwhore varning över det hela.
där såren mer ser ut som ett rivsår från en kattunge och dom visar det.

men "på min tid" när jag skar mig hade jag alltid långärmade tröjor på mig tills jag visste att såren hade läkt och det inte fanns sårskorpor kvar.
ärr bleknas så otroligt fort att ingen la märket till det, förens det blev för mycket.
det var då jag fick höra vilket jävla emo jag var och fick frågor som "varför vill du dö?" eller "har du planerat att begå självmord?"

SAY WHAT, hade jag velat dö hade jag väl tagit tag i saken för länge sedan?

efter ett kort tag så blir du fast i ett slags beroende av att skada dig själv.
det låter jättekonstigt men när du märket att dina ångest attacker går över mycket fortare, att dina tårar slutar att rinna samt att smärtan du känner inombords försvann direkt efter att du skurit dig så fortsätter du göra det , varenda gång du är ledsen.
ibland var jag inte ens ledsen när jag skar mig.
jag gjorde det i förebyggande syfte för ifall jag skulle bli ledsen, då skulle inte smärtan i bröstet göra lika ont.
jag tappade kontrollen över att göra det normala när man var ledsen, gråta.
jag skämdes för att gråta inför mina vänner, det var det absolut värsta jag visste.
jag hade fått höra så många gånger "men skärp dig vafan.." när jag grät, så det kändes inte lönt att söka tröst hos sina vänner när man var riktigt ledsen.

Än idag kan jag känna behov av att jag måste skära mig när jag blir riktigt ledsen, men än har jag inte förlorat mot mitt envisa alterego.
min rädsla är att falla tillbaka och göra om samma misstag, men denna gång vet jag att jag har riktiga vänner som jag kan gråta ut hos, som kommer att finnas vid min sida fast jag gör snedsteg.
jag är så otroligt lyckligt lottad över att ha er i min närhet, ni är verkligen guld värda!

Ingen ska någonsin få trycka ner mig till botten, för oavsett vad..
så kommer dom jävlarna att vara sämre än jag.

Kommentarer
Postat av: Sandra & Tim

Du vet att vi alltid kommer finnas för dig..

Du är en del av våran familj och vi älskar dig! <3

2011-08-01 @ 19:25:50
URL: http://mcbaby.skriker.nu

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0