känslan..

har ni mått riktigt dåligt någon gång?
sådär dåligt att ni vill sluta andas, sluta leva.. ni vill inte dö men ni vill bara inte leva mer..
jag hade nyss en sån upplevelse..

det värsta med allt var att när jag grät som mest
kändes det som om jag fick en kram.. en kram som fick mig att sätta mig upp, rak i ryggen och allt
doften var bekant.. det kändes som en svag doft av daniels parfym..
samtidigt kändes det som om någon strök mig i håret och strök mig över ryggen, på ett snällt sätt.. jag fick känslan; "det blir bra snart.."
jag blev livrädd.. men samtidigt var jag lugn
mitt hjärta slog så otroligt fort att jag var säker på att det skulle hoppa ut genom mitt hjärta.
det var en otroligt läskig känsla.
att ena stunden sitter jag halvt dubbelvikt i mitt eget knä och andra stunden kastas jag upp och blir "kramad".
jag kunde inte röra mig, knappt andas.. men jag kände doften.
det luktade trygghet..
helt plötsligt försvann den..
jag vill ha tillbaka den känslan, jag vill tillbaka till den där trygga famnen.
åh..










Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0